trött på att ha ont

Godkväll. Känner på mig att detta kommer bli ett riktigt gnäll-inlägg så för den som inte är sugen på att läsa ett gnälligt inlägg är detta inlägg bra att skippa.

Det är nämligen så att jag för tillfället känner att livet suger. Verkligen suger. som nu, sitter i soffan och glor serie, vilket hade kunnat vara en jättemysig kväll i vanliga fall. men inte längre. för jag har ont. som vanligt.

jag är ganska van att ha ont. min mage har varit ett problem sen ett x antal år tillbaka så det är liksom inget nytt det där med att ha ont. men smärtan har tagit sig till en helt ny nivå det senaste. efter operationen. jag vet inte om det var en tidsmässig slump eller om operationen är orsaken till all denna smärta (vilket den inte borde vara för allt gick rätt till enligt läkarna) men det spelar egentligen ingen roll. det jobbiga är att behöva ha så ont.

jag har alltid varit en envis person, en person som aldrig låtit smärta eller liknande stoppa mig från det jag vill. jag har alltid kämpat för det jag vill liksom. men just nu känner jag att det inte går längre. smärtan är på en helt ny nivå just nu och jag skulle aldrig önska någon i världen att behöva gå igenom vad jag går igenom nu. Jag har ont, samtidigt som jag går en heltidsutbildning som jag aldrig i livet skulle kunna tänka mig att pausa, eller hoppa av. Så varje dag får jag kämpa med att plugga. plugga trots smärta. Och det får jag väl acceptera just nu. men det känns som att jag fått acceptera det fööör länge nu. jag börjar helt enkelt tröttna.

tröttna på att ha ont, tröttna på att vara illamående av smärta dygnet runt, tröttna  på att äta starka äckliga smärtstillande tabletter som gör mig trött, tröttna på att blöda dygnet runt så jag ständigt känner mig ofräsch, tröttna på att aldrig känna mig utvilad för all energi går åt till att försöka hålla mig så smärtfri som är möjligt. tröttna på att inte kunna sova utan att vakna upp så jävla blöt att jag får bädda om i sängen för att ens kunna ligga i den, tröttna på att inte orka träffa vänner som vill ses, tröttna på allt som har med smärtan att göra. Jag är helt enkelt trött på det och vill att det ska gå över, för ett liv som detta vill jag fan inte leva.

och vet ni vad det värsta är? jag kan inte prata med någon om det. trots att jag får stöd och liknande från nära och kära så är det INGEN som KAN förstå hur jävla ONT jag har och hur JOBBIGT det är att behöva gå runt och ha det såhär. Ingen kan förstå hur jobbigt det är, och ingen kan hjälpa mig ur det här. Jag vet helt ärligt inte hur mycket mer jag orkar. Min energi tog slut för längesen, hur ska jag orka med ett vanligt liv när kroppen bara säger NEJ?

min kropp orkar inte mer, och jag orkar inte mer. snälla låt mig bli frisk. eller kom åtminstone fram till vad som är fel. Man ska inte behöva ha så här ont. inte såhär länge. Jag trodde inte ens det var möjligt. men ack så fel jag hade. om det inte blir bättre snart ger jag upp