Min sjukhushistoria

Detta skulle kommit upp igår, vet ej vad som gick snett 


Ja, det hela började i måndags kväll någon gång. Jag hade ont i magen som jag har emellanåt, tänkte inte särskilt mycket mer på det förrän det började närma sig läggdags. Jag skulle greja lite innan jag sov och kände smärtorna från helvetet, började fundera över vad som hände men tänkte mest att det skulle gå över. Så jag borstade tänderna, vankade fram och tillbaka i lägenheten, plockade ur diskmaskinen (????) för att komma på andra tankar men det hjälpte inte särskilt mycket. Till slut kände jag att sova skulle vara den enda lösningen. Så jag gick och la mig.

Där låg jag, länge. Vred mig mest, fram och tillbaka, sida till sida. Kunde inte slappna av, det fanns ingen ställning som var bekväm, inget sätt jag kunde ligga så att det inte gjorde ont. Jag klev upp och gick ut i köket, tog lite extra smärtlindring (snabbverkande) och tänkte att det säkert hjälper. Låg i sängen ytterligare en timma innan jag fick nog. Magen bara gjorde så jävla ont, kunde inte tänka på något annat. Så då väckte jag Mr. Värt att poängtera kan vara att jag aldrig någonsin tidigare väckt Mr pga smärtor, brukar oftast bita ihop men denna gången gick det inte. Väckte honom, ringde sjukvårdsupplysningen som sa att jag borde åka in men eftersom jag är en envis jävel gick det ytterligare någon halvtimma innan jag faktiskt gick med på att åka till sjukhuset. Sen bar det av.

Blev emottagen ganska direkt på gyn-akuten (wohoo, plötsligt händer det) och fick ta lite blodtryck, puls, stick i fingret osv. Allt såg bra ut bortsett från en hög puls och en hög temp och ett HB i underkant (men det har jag alltid). Men inga utslag på infektionsprovet eller något annat speciellt. Fick vänta ett par minuter till och sen komma in till doktorn. Pratade massor (om vad minns jag knappt, var rätt så smärtpåverkad) och sen fick jag göra en...trevlig... undersökning. Hon såg ganska direkt att det var fri vätska i buken och efter en stunds blickande på ultraljudskärmen sa hon "det är ju inte konstigt om du har så ont, det är en cysta här som har spruckit, ser du?". Så ja. En sprucken cysta. Igen.

Efter undersökningen pratade vi en stund till, fick lite nya recept på antiinflammatoriska läkemedel och sen fick jag läkemedel på plats. Två sprutor, en antiinflammatorisk och en morfinspruta. Sjuksköterskan som gav mig den antiinflammatoriska sprutan intramuskulärt (i muskeln) vart helt chockad över att jag inte rörde en min när hon gav mig sprutan haha. "Det märks att du är van vid smärta, min nål var 10 cm lång och du rörde inte en min". Väntade en stund för att se om sprutan hade effekt men den hade ingen större effekt så då fick jag en morfinspruta också. Den hade bättre effekt men jag mådde dåligt så in i helvete, yr, illamående etc så vet inte om det egentligen var värt det. Fast just i den stunden var det nog värt det för jag fick äntligen vara smärtfri en stund. Efter hela denna proceduren var det tidig morgon och resten av dagen gjorde jag inget annat än att vila och må allmänt dåligt haha.